”Innan har jag har alltid varit dålig på att prioritera mig själv”

57-åriga Peter har varit överviktig hela sitt liv. Efter att ha låtit folk i sin omgivning gå i första hand har han på senare år börjat sätta sin egen hälsa i fokus.

Peter föddes med fel på sina fötter och kunde aldrig vara med och springa och sporta med sina kompisar.

– Jag var yngst av tre syskon och jag fick nog en hel del förmåner och många gånger fick jag lite godis så att jag skulle må bättre. Pappa byggde en kärra till mig för jag hade svårt att gå efter alla operationer av mina fötter, säger Peter.

Fram tills han var nio år gick han igenom så många som 25–30 operationer. Han var tvungen att ha specialskor och när han var 17 år bröt han båda fötterna i en bilolycka.

– Egentligen borde jag sitta på kontor, men det kommer aldrig att ske för jag tycker om att jobba med kroppen, säger han.

Peter beskriver att övervikten på sätt och vis ledde honom in på hans yrkesbana.

– Jag har alltid tyckt om att jobba med mekaniska grejer och började svetsa när jag var 13 år. Kanske som en slags kompensation för allt jag inte kunnat göra. Jag är uppväxt i en klass där många höll på med diverse sporter och en annan kunde liksom inte ta del av det. Dels för att jag hade dåliga fötter, dels för att jag var så tung, säger han.

Hjälp av vården

För Peter är obesitas inget nytt, utan något han varit insatt i under många år. Både på grund av att han gillar att vara påläst och att han har en vän som arbetar med det som han känt sedan han var 15 år. Under årens gång har Peter sökt hjälp flera gånger, med olika resultat.

– För längesen när man sökte hjälp och skulle gå ner i vikt så blev man skickad till en dietist. Så kom det upp en bild på en tallrik där halva tallriken är grön och andra fjärdedelen är orange och så var det något mer. Men det fungerar inte så där. Man försöker ett tag och sen kommer man tillbaka i gamla spår, säger han.

I början av 2000-talet sökte sig Peter till vården på nytt och fick erbjudande om hjälp och stöd genom en månadslång utbildning. På den tiden drev Peter ett eget företag, vilket tog upp mycket tid och energi. Så det slutade med att han gick utbildningen och sen tackade nej till mer hjälp. När han 2011 hade utvecklat typ 2-diabetes valde han att söka hjälp igen.

– Innan har jag alltid varit dålig på att prioritera mig själv, utan jag har tänkt på alla andra i första hand. Men med min diabetes och allt kände jag att det var dags, berättar han.

Efter att ha försökt gå ner i vikt i många år gick Peter igenom en gastric bypass-operation.

Förändrat bemötande

Peter upplevde en viktnedgång, men också att människor såg honom med nya ögon. Från att ha varit typen som inte pratar med nya människor märkte han att fler kom fram och pratade med honom.

– Det var ju lite hedrande. Även om jag inte blev liten, så blev jag mycket mindre och allt blev lättare. Det var lättare att köpa kläder och jag fick ett mycket bättre bemötande ute på stan, berättar han.

Tack vare stöd från familj och vänner – och att ha klarat av att hålla någorlunda i matrutinerna så har Peter lyckats hålla vikten nere.

– Det finns alltid en alarmklocka i bakhuvudet. Jag försöker att äta mindre och fler gånger per dag, men ibland kommer jobbet emellan, säger han.

Viktigt med stöttning

Även om han lyckats undvika större viktuppgång, så är det inte alltid lätt.

– Jag kan inte säga att jag har gjort det till hundra procent heller. Men jag har det i baktanken och försöker göra det ordentligt. Jag älskar till exempel vitt bröd, men det är ju det sämsta jag kan äta. Så då försöker jag hålla mig till grovt bröd. I det stora hela är ju varje besparing nytta i slutet, säger Peter.

Han berättar att han inte varit med i några stödgrupper vare sig på nätet eller via vården. Men han har ett starkt kontaktnät av människor han lärt känna under åren, som sökt hjälp samtidigt som honom.

– Jag har aldrig gått hos någon kurator, men min inre krets med bra vänner har hjälpt väldigt mycket, säger han.

Att hålla vikten nere är tufft för många. Peter har flera vänner och bekanta som inte har lyckats hålla vikten efter viktnedgång.

– Det är många som skulle behöva följa upp med typ en kurator eller prata med någon, tror Peter.

Själv har han alltid varit intresserad av att söka information och vara påläst. Något han uppmanar andra i samma situation att också göra.

Framtiden

Framöver hoppas Peter kunna få till nya hälsosamma rutiner, mest för energins skull.

– Jag orkar inte göra alla uppgifter jag får till mig. Jag hoppas komma i gång med någon form utav träning i alla fall två eller tre dagar i veckan. Det skulle vara bra med någon form av träningsschema, avslutar han.